Torsken från Kina har ungefär samma klimatpåverkan som den svenska grisen!

Findus har låtit SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik) göra en studie av klimatpåverkan av tre olika fiskprodukter längs kedjan från fångst till Findus lager i Sverige. Det är Friederike Ziegler, som genomfört studien, som var klar våren 2008. Det är en livscykelanalys av dessa produkter från fiske till Findus lager, samt är begränsad till klimatpåverkan.
Resultatet av studien visar att torsken som beretts i Kina har ungefär samma klimatpåverkan som kött från den svenska grisen!

De tre fiskprodukterna, som ingått i studien, är frysta 400 grams konsumentförpackningar av:

Hoki fångad utanför Nya Zeeland, packad och beredd på Nya Zeeland och miljömärkt med MSC, transporterad med båt till Sverige. Hokin fångas med trål. Torsk från Barents hav, transporterad med båt till Kina där den packats och beretts, därefter transporterad tillbaka till Sverige med båt. Torsken fångas med trål. Torsk från Barents hav, beredd och packad i Norge samt transporterad till Sverige med lastbil. Torsken är fångad med trål, garn, långrev och vadar.

Stora transportskillnader men liten skillnad i klimatpåverkan

- Resultaten för de tre olika fiskprodukterna är förvånansvärt lika med tanke på de stora skillnaderna emellan arter, fiskemetoder, processteknologi, elproduktion, transportavstånd och transportsätt, säger Friedrike Ziegler, forskare på SIK, som genomfört studien.

Torsk som fiskas och bereds i Norge transporteras 1 900 km
Hokin som fiskas och bereds i Nya Zeeland transporteras 24 000 km
Torsk som fiskas i Barents hav och bereds i Kina transporteras 42 000 km

Torsk som fiskas och bereds i Norge leder till lägst klimatpåverkan - 3.8 kg CO2 ekvivalenter/kilo torsk
Hoki från Nya Zeeland kommer på andra plats med en klimatpåverkan 4.0 kg CO2 ekvivalenter/kilo hoki
Torsk som fiskas i Barents hav och som bereds och packas i Kina har en klimatpåverkan på 4.8 kg CO2 ekvivalenter/kilo torsk

Transporterna förklarar bara en liten del av resultatet. Energieffektiviteten i fisket utgör den största delen. Transporterna representerade i alla tre fallen mindre än 15 % av de totala klimatpåverkande utsläppen.

Högre utbyte neutraliserar bränsleåtgången

Torsken som bereds i Kina har högst bränsleåtgång per kilo fiskad filé, en nackdel i Kina är också att elproduktionen till stor del är baserad på fossila bränslen, en stor fördel är dock det betydligt högre utbytet  - cirka 15 % mer - vid manuell filetering i Kina. Högre utbyte betyder att man inte behöver fånga lika mycket fisk för att få ett kilo fisk till konsumenten.

Ur klimatpåverkan är det viktigaste hur fisken fångas (dvs från vilket bestånd och med vilket fiskemetod) inte var. I beredningen är val av råvara, utbytet av produkten och energikällan de viktigaste aspekterna. Vad gäller transporterna är transportsätt minst lika viktigt som själva avståndet.

Jämförelse med andra animaliska livsmedel

Vilken klimatpåverkan har fisken jämfört med andra undersökta animaliska livsmedel? Enligt tabellen nedan har torsk och hoki ungefär samma klimatpåverkan som svenskt griskött.

- Vi får ofta mycket negativa kommentarer till att vi låter torsken från Barents hav åka till Kina för att fileas och förpackas, berättar Inger C. Larsson, ansvarig för fiskfrågor på Findus.

- Vi ville helt enkelt veta hur stora skillnader det var mellan torsken som produceras i Kina och den som produceras i Norge, säger Inger. Vi visste att det var stor skillnad i svinnet beroende på om man filear för hand eller maskinellt.

- Dessutom ville vi ha en jämförelse mellan torsk och den största miljömärkta vildfångade fisken, nämligen hoki.

- Friederike Zieglers studie visar att det är själva fisket som har störst klimatpåverkan, därför får också det minskade svinnet vid handfiletering av torsken så stort genomslag för helheten, säger Inger C Larsson.

Med samma fiske har torsken från Kina lägst klimatpåverkan!

För att utesluta effekten av att fisket skiljer, och se specifikt på betydelsen av transporter och utbyte, gjordes även en beräkning av en hypotetisk kedja där torsken som går via Kina tas från samma fiske som den som bereds i Norge, dvs både trålad och linfångad torsk. Skillnaden mellan de två alternativen är liten, men visar att handfileteringen i Kina med lägre svinn har stor påverkan för resultatet, 3.6 CO2 ekvivalenter för torsken från Kina och 3.8 CO2 ekvivalenter för torsken från Norge. Fördelen med handfiletering hade varit ännu större om det mer energi-intensiva fisket hade valts som bas för dessa beräkningar.

För mer information vänligen kontakta Inger C Larsson telefon 040-20 40 55 eller e-post inger.larsson@se.findus.com.

För att se graferna måste du ladda ner pdf dokumentet.

Findus Sverige omsätter idag cirka 300 miljoner Euro eller 2.7 miljarder SEK och har drygt 900 anställda. Findus ingår i det brittiska företaget FoodVest Ltd, där även det engelska fisk& skaldjurs-företaget Youngs finns. Findus koncernen omfattar idag Findus-företag i Sverige, Norge, Finland, Danmark samt Frankrike. Viss verksamhet finns även i de baltiska och östeuropeiska länderna. I den svenska verksamheten ingår produktionsanläggningar i Bjuv, Helsingborg och Loftahammar.